Vetsenskapsfilosofi

Hej och välkommen till min filosofihörna!
Det aktuella ämnet för stunden är vetenskapsfilosofi, där jag ska svara på några frågor angående detta ämne. Här följer första delen av detta arbetet och nästa kommer publiceras i slutet på nästa vecka. Hoppas ni finner frågorna och svaren intressanta och tilltalande.



I. Finns det en skillnad i trovärdighet mellan t.ex horoskop och vetenskap?

Vilket litar man mest på i dagens läge? Vetenskapen eller horoskopet? Min gissning är att man oftast litar på vetenskapen medan man läser horoskopet för skojs skull. Men vad är då skillnaden mellan dessa två saker?
Vetenskapen grundar sig på genomförda experiment där man har forskat fram och "bevisat" att en företeelse är på det sättet, och att det inte är tomt prat.
Om vi å andra sidan tar horoskop så baserar sig på astrologi som man inte bevisat, utan man tyder och spekulerar om stjärnornas position och planeternas rörelse och på så vis drar slutsatser om vad som kommer hända i ditt liv.

II. Vad är skillnaden mellan deduktion och empiri?

Dessa är två olika vägar som man använder inom vetenskapen.
Jag ska nu belysa skillnaden mellan dessa två vägar och hur det båda går till väga för att förklara verkligheten.
Många vetenskaper kräver att man kontrollerar sina teorier med verkligheten, fårhåller det sig verkligen så som jag föreslagit i min tes? Denna metod kallas för den empiriska metoden.
Om vi tar en matematiker som exempel, så behöver han aldrig gå ut i verkligheten för att se hur den fungerar och uppför sig. Matematikern behöver endast anknyta sina teorier på redan befintliga matematiska grunder.

III. Vilka problem kan finnas med en induktiv metod?

Den induktiva metoden funkar på så sätt att man gör ett begränsat antal obesrvationer angående något speciellt fenomen. Och med utgång från dessa observationer drar man en slutsats om hur fenomenet fungerar. Men problemet är, att man bara studerat ett utvalt antal. Det kan ju förefalla sig så att just det antalet beter sig på ett speciellt sätt, och att resten beter sig på ett annat. Då har man dragit en felaktig slutsats. Natuern är inte regelbunden.

IIII. Vilka krav bör man kunna ställa på en hypotes?

En hypotes måste kunna uppfylla fyra stycken test, eller fyra stycken punkter.
Provbarhet, det betyder att man ska tala om på ett ungefär hur man ska göra för att kunna kontrollera hypotesen.
Enkelhet. Som vetenskapsman så bör man inte krångla till det för mycket utan hålla sig till det enkla. Det vill säga att man använder sig av Ockhams rakkniv, vilket innebär att man inte ska använda fler begrepp, hypoteser eller teorier än vad som är nödvändigt.
Räckvidd, det innebär att den ska omfatta så många företeelser som möjligt.
Rimlighet menas att man inte bör avfärda eller säga emot allmänt accepterade teorier.
Har hypotesen väl täckt dessa punkter, så är det en giltlig hypotes.

V. Varför är det lättare att falsifiera en hypotes än att verifiera den?

Att helt verifiera en hypotes kan visa sig omöjligt. Ett enda fel kan spräcka din hypotes.
Så för att falsifiera en hypotes krävs det att man hittar ett fel som talar emot den.
När det gäller att verifiera en hypotes (bevisa att den stämmer) så krävs det att man undersöker allt som ens hypotes talar om. Vilket är näst intill omöjligt.
Som det ser ut så är det helt klart enklare att falsifiera än att verifiera.



"Ty det äro icke detta som begrundas för intet"
//Friduric